Vårdhunden Bosse

Malmö Djurskyddsförening

(före detta Djurskyddet Malmö)

 

Aktuellt

Uppdaterad

24 november 2018

 

 

Ystad Djurpark

 

Föreningen och dess medlemmar har varit på utflykt till Ystad Djurpark.

 

 

 

 

GDPR

 

Den 25 maj 2018 träder ny personuppgiftslagstiftning i kraft. Läs om hur vår förening hanterar person-uppgifter genom att klicka på knappen nedan.

 

 

 

 

 

Uppdatering

 

Vår sida för barn och ungdomar har uppdaterats med ett nytt reportage av Helene Okhagen.

 

 

 

Med stöd av:

För mer information om våra sponsorer och medarbetare, klicka här.

Vårdhunden Bosse

Här berättar vår reporter Helene Okhagen om vårdhundar. Denna text är avsedd för äldre barn.

 

För en mer lättläst version om vårdhundar, klicka här.

 

 

 

Del 1

Text och foto: Helene Okhagen

 

Jag har pratat med Matilda Ström om det här med vårdhundar, hur de är, vad de arbetar med och hur det fungerar egentligen. Matilda gick med sin hund Bosse som då var 1, 5 år när utbildningen påbörjades och nu har han hunnit bli 10 år. De tillsammans är de första i Skåne att bli utbildad i ämnet och de slutförde sin utbildning år 2008.

 

Då jobbade de med personer som har s.k. förvärvade hjärnskador som de fått kanske till exempel i samband med trafikolyckor och fallolyckor. Bosse har även jobbat både i Daglig Verksamhet och i skolor samt nu med personer med olika missbruksproblem.

 

Bosse är en blandning av raserna Mexikansk och Kinesisk Nakenhund och har i sin nuvarande anställning som uppgift att vara motiverande och hjälpa de som bor här och stötta i till exempel samtal.

 

I tidigare anställningar har arbetsuppgifterna handlat mycket om minnesträning och att hjälpa till vid fysisk aktivitet. Personen får hjälp i att utöka sin koncentration när denne jobbar och tränar tillsammans med Bosse och får då i samband med det en ökad vilja att engagera sig och samarbeta socialt.

 

Han har även jobbat med barn i skolan också genom att hjälpa till att göra det lättare att lära sig att skriva, läsa och räkna. Det har gjorts genom att barnen fått vara med och till exempel mäta honom och se hur långa ben han har och räkna hur många hinder han ska hoppa över. Utöver det har han även deltagit i historielektioner genom att barnen fått ta reda på var raserna som Bosse är egentligen kommer ifrån ursprungligen och var i världen dessa länder ligger.

 

Bosse kan konsten att både vara med och delta aktivt i de olika övningarna och visa tricken för att också sedan kunna växla ner och bara bli klappad, även om han tycker att det är roligare att göra grejer och helst skulle vilja vara igång hela tiden. Detta att växla mellan de olika färdigheterna och kunskapsområdena är något alla vårdhundar måste kunna.

 

Del 2

Text och foto: Helene Okhagen

 

Man försöker att anpassa arbetsuppgifterna efter den eller de personer man jobbar ihop med just nu. Bosse har särskilt fått lära sig i sin träning att inte alla de jobbat tillsammans med har samma möjlighet att söka kontakt med honom, utan att han själv ibland får sträcka ut sin lilla tass och då ställa frågan:

 

- Hej där! Vill du jobba med mig?

 

Bosse och hans kompisar vet att när de är på jobbet, så måste de vara mer utåtriktade och söka kontakt. Det är ju det som är själva grejen!

 

Han har utvecklat denna kompetens genom att träna mycket inom många olika verksamheter med många olika grundförutsättningar och det har de tillsammans aldrig riktigt slutat med heller, utan ständigt får de fortsätta att bättra på och utveckla färdigheterna i sitt samarbete allt eftersom. Alla former av kunnande i lydnad, trick och utförande är alltid något av en färskvara och det gäller att hela tiden belöna när han gör rätt.

 

Matilda har i sitt arbete försökt styra aktiviteterna så att hennes egen hjälp och insats som handledare ska vara så lite ingripande som möjligt, så att deltagarna de arbetat med får en större möjlighet att själva arbeta tillsammans med Bosse. På så vis kan de då få en större möjlighet till att själva utvecklas, och i samband med det känna sig mer delaktiga i sin egen träning och uppnå en ännu större och bättre självkänsla.

 

I sin träning för att bli en fullfjädrad vårdhund känner Matilda att det varit till stor fördel att jobba heltid, då hon fått ofta möjlighet att träna med Bosse på lite allt möjligt som en vårdhund måste klara av. Anpassa farten efter en vårdtagare som inte kan gå så fort, eller att röra sig försiktigt omkring rullstolar och käppar eller andra hjälp-medel.

 

Då Matilda märker att hon för deltagarens skull behöver vara mer delaktig, så brukar hon istället utforma arbetssituationen som så att hon tillsammans med de aktiva bildar ett team som hjälps åt. Bosse har varit med förr och räknar snabbt ut vem det är som gör vad i situationen. Om det är så att till exempel deltagaren inte kan säga med rösten vad som ska göras, så tittar han direkt på handrörelserna eller kanske fotsignaler för att få veta vad som gäller istället. Detsamma gäller om det skulle vara tvärt om. Kan inte deltagaren röra sig, ja då går han förstås på rösten istället!

 

Detta gäller även när de är på promenad eller gör något annat utåtriktat. Bosse märker snabbt rådande omständigheter och anpassar sitt eget arbetstempo efter deltagarens förutsättningar. Han vet och har lärt sig att det kan ta lite tid att få sin belöning ibland. Inte alla har möjlighet att snabbt ge honom den utlovade godbiten utan ibland tar det lite tid, och det är helt okej ändå.

Del 3

Text och foto: Helene Okhagen

 

Då och då kan man göra ett återtest och se att en vårdhunds insatser är fortsatt fullkvalitativa. Detta görs då till exempel genom att om Matilda skulle märka att Bosse kanske plötsligt slutar tycka det är roligt att spela hundspel så måste hon göra en utvärdering och försöka ta reda på hur det kan komma sig att det blivit så genom uteslutningsmetoden. Är det så att han bara tröttnat på just detta godis och i så fall får man då byta. Bara det kan plötsligt öka intresset väldigt mycket! Är det så att han kanske inte tycker just detta är roligt längre? En vårdhund kan hinna med att träna väldigt mycket under en arbetsdag, så det kan mycket väl vara så att lösningen är något så enkel.

 

Det görs också regelbundna veterinärkontroller så att man säkert vet att allt är som det ska. Det måste det vara för att Bosse ska kunna jobba som han ska. Matilda gör en snabbkoll inför varje arbetsdag också för säkerhets skull, så att Bosse har de rätta förutsättningarna för att klara av sitt jobb. Mår han dåligt får han precis som alla andra medarbetare, ta en sjukdag och stanna hemma!

 

Matilda och Bosse har tillsammans gått på Vårdhundskolan som då låg i Uppsala. Det föll sig så att det var en tjänst som var ledig och Matilda skulle då bli tillsatt var det tänkt, eftersom att hon har en mycket gedigen bakgrund i hundträning. Av alla sina hundar så tyckte Matilda att det var Bosse som lämpade sig bäst till att bli vårdhund. Det var främst för att Bosse är så väldigt trygg i sig själv och han är alltid en mycket positiv och glad hund som inte är rädd för att vara framåt och kontaktsökande utan att vara påträngande. Han är också väldigt trygg i obekanta miljöer och han litar fullt på Matilda och finner sin trygghet i henne. På så vis blir deras samarbete genast mycket effektivt och han har större möjlighet att kunna göra ett bra jobb, även där många andra hundar skulle tycka det var lite läskigt obekant. Han har i sitt sätt att vara redan från början en god möjlighet att kunna utveckla en mycket bred variation av tjänster, kunskaper och färdigheter.

 

De flesta vårdhundar som finns är dock av andra raser än Bosse, men har fungerat bra ändå. En duktig hund med lite medfödd fallenhet behöver ingen päls för att lyckas i vårdhundsyrket, det vet Bosse. Tvärtom har det ofta varit så att på grund av sin nakenhet har Bosse kommit att uppskattats mycket för att de flesta människor upplever honom som mindre påträngande då många tror att han är mindre allergiframkallande och då ofta haft lättare att slappna av och acceptera honom.

 

Han har också ofta kommit att få föregå med gott exempel i att med sitt speciella utseende visa tydligt att det är okej att vara annorlunda och att man kan mycket väl fungera i praktiken i det dagliga livet ändå. Det gör han genom att varje dag gå upp och ut och bara vara som han är och göra det han ska precis som alla hundar, utan att gruva sig för att han ser annorlunda ut. På det viset kan också alla som är med tydligt se att alla hans hundkompisar inte särbehandlar eller mobbar honom bara för att han inte har någon päls utan att de tycker om och accepterar honom iallafall!

 

I Malmö finns det inte så många av just de utbildade vårdhundarna, utan främst används tjänstehundarna i lite olika typer av verksamheter. Här på sidan har ni till exempel säkert redan läst allt om hur det kan fungera på ett äldreboende tillsammans med Nemi, och nu har ni möjlighet att läsa om Bosse och hans vänners förehavanden här på Lönngården. Tillsammans med sin förare jobbar de aktivt med personer som kämpar med olika sorters missbruk där kontakten med hundarna blir ett sätt att skapa tillit. En hund sviker aldrig och kommer aldrig att döma dig och behandla dig nedsättande, utan när Matilda jobbar är hon tydlig i att påpeka att hon på inget sätt har ensamrätt på Bosse och hans fyrbenta kollegier utan att alla på boendet har möjlighet att få arbeta tillsammans med hundarna. Det finns även arbetande hundar på en Daglig Verksamhet som ligger i Hindby här i Malmö.

 

I hela Skåne finns det nu ett nästan ett 50-tal olika typer av verksamheter som använder sig av olika typer av arbetande hundar, men arbetssituationen för de olika hundarna kan se ganska olika ut. Bosse jobbar ju full tid varje dag, medan vissa andra kanske jobbar ett par timmar i veckan. Bosse är den som har störst erfarenhet av att både ha jobbat längst tid och att ha jobbat med flest olika sorters arbetsuppgifter. Fulltid för en Vårdhund innebär arbete 3 timmar om dagen 5 dagar i veckan. Matilda ser hela tiden till att hundarna får stunder för sig själva då och då, för att få en möjlighet att ladda om.

Del 4

Text och foto: Helene Okhagen

 

I och med Bosses breda kompetens så kan arbetsuppgifterna väljas ut och anpassas efter vårdtagaren som det är tänkt ska delta i aktiviteterna tycker skulle vara roligt att göra och skulle ha störst behov av. Då kan ju samarbetet som tränas i övningen få en fantastisk samklang och Bosses insats kan komma till sin fulla rätt, vare sig det handlar om att promenera eller sitta och bara kela en stund. Arbetsschemat bestäms alltså efter det som Matilda i förväg vet att dagens medarbetare skulle må bäst av. Såklart finns även utrymme för spontanitet och att just där på plats bestämma sig för att göra något annat just då.

 

Är det så att Matilda märker på Bosse att förmiddagen varit jobbig och misstänker att det tilltänkta eftermiddags-passet kanske skulle bli för mycket, så ombokar man helt enkelt och tar det dagen därpå istället. Det är viktigt att Bosse får tid till att vila ibland också. Det är alltid av yttersta vikt att Bosse alltid känner att han helt kan lita på Matildas kompetens som förare och att han känner sig helt trygg i att lämna över allt ansvar om arbetets planering och formgivning till henne. Bosse vet att skulle det vara så att en deltagare plötsligt får problem med att vara med, så vet han att Matilda i så fall avbryter övningen så de kan jobba vidare på något annat och att hennes andra tvåbenta kollegor tar över och slutför det andra.

 

Det kan ju hända i arbetet att det blir lite knasigt och en övning kan slå fel. Då är det läge att kanske lägga en något annat för att hjälpa till att styrka förtroendet så att hunden återigen vågar lita på sin förare, det vet Matilda och Bosse har lärt sig rutinen. Bosse är inte så förtjust i att bli upplyft till exempel, och händer det för ofta kan han bli lite skyggare. Då har Matilda låtit honom gå närmare henne och då försvinner ju problemet automatiskt. Att som hundförare alltid läsa av situationen och se det ur hundens synvinkel för att förstå och identifiera det eventuella problemet är en viktig egenskap för en stadig relation med sin hund och ett fortsatt gott förtroende som ju är A och O för ett väl fungerande team.

 

Det gäller ju för Matilda att hela tiden tänka till och i förväg planera för hur arbetsdagen kan komma att se ut för att insatsen ska bli så lyckad som möjligt. Eventuella problem som uppstår på plats kan Matilda oftast avhjälpa med hjälp av sin erfarenhet och kunskap om hur Bosse fungerar. Skulle det komma till exempel någon iklädd burka, så vet Matilda att nu kanske Bosse blir extra ängslig för att han har svårt att läsa kroppsspråket på den mötande och då börjar hon tidigt prata uppmuntrande med honom, för att avdramatisera och för att upplevelsen ska kännas så bra och positiv som möjligt. På så vis har Bosse lärt sig att det faktiskt inte är farligt och har med sig kunskapen till nästa tillfälle. Visst kan det bli så att Matilda då kan framstå som lite knasig som högt går och jollrar med sina hundar och då kanske det hela blir lite tokroligt istället för läskigt. En god och ansvarstagande hundförare tar det hellre än att hundarna skulle kunna komma till korta, det skapar trygghet i relationen.

 

Matildas och Bosses arbete har lett till att deltagare som haft problem med sitt minne har man kunnat se tydliga förbättringar samt fått ökad motivation i att till exempel vilja komma ut. Man har kunnat se att deltagare släppt lite på sin självcentrering och istället utvecklat ökat medkännande för andra, att kunna få känna på de positiva effekterna av att ha ansvar för någon annan och bryta isoleringen.

 

Bosses blotta närvaro gör ofta att stämningen har lättare att bli lite mer glädjefylld. Det kan mycket väl vara så att det är när det blir lite tokigt och Bosse råkar göra fel som den största lärdomen inskaffas och stundens allvar blir lite mindre påtryckande. Att se att det faktiskt inte behöver bli prickfritt jämt för att man ska kunna få ut något av det! Matilda vet att göra bruk av även misstagen, så att även det kan bidra. Många tror fullt på att det måste vara perfekt för att duga och då kan ett misstag kännas mycket mer som en förlust än det egentligen är och behöver vara. Skulle det vara så att Bosse får span på en tjusig tik eller en rolig kompis mitt i en övning, så kan Matilda styra övningen så att man pratar om detta och att det är okej ändå. Han är ju inte bara vårdhund, utan en vanlig hund också och inte ofelbar!

 

Det är ingen katastrof om kopplena råkar trassla ihop sig eller att godbitarna är för stora för att ges ut utan måste delas igen, det är okej. Matilda styr situationen och visar att det går att reda ut och göra om, utan att det blir fel och misslyckat så deltagaren aldrig behöver känna sig dum eller klumpig.

 

I början kan en deltagare vara mycket hård och sträng, men kan lära sig att ha en mer tillåtande attityd och sedan märka att Bosse lyssnar ju iallafall och att det trots allt går att få till något ändå. Kanske kan slutprodukten bli minst lika bra fast utan kylan och hårdheten som istället kan förvandlas till något positivt och mer bejakande.

 

Vårdhunden Bosse, del 5

Text och foto: Helene Okhagen

 

För att också visa hänsyn för personer med till exempel allergier eller hundrädsla, så får de arbetande hundarna rätta sig efter vissa speciella riktlinjer, såsom att de bara får vistas på speciella anvisade platser och att man har en fungerande städrutin kring verksamheten. Överallt runtom fastigheten där de håller till och arbetar finns informationslappar uppsatta, så att alla som kommer får veta vad det är som gäller.

 

I dagsläget har det ännu inte hänt att det blivit några problem för någon allergiker, utan hundarna har kunnat användas till det som de tilltänkts från början. Detta också tack vare att Matilda i förväg tagit reda på hur situationen ser ut för alla deltagare och på så sätt kunnat utforma aktiviteterna, förenligt för alla parter. När Bosse arbetat i skolor har man dessutom alltid varit utomhus, vilket underlättat för även allergiker att vara med. För det är ofta så att även om man är allergiker kan man ändå tycka mycket om hundar och andra djur och vilja vara med ändå. Då har man till exempel i förväg kunnat ta en viss medicin till hjälp, för att under en tid kunna bromsa upp de allergiska besvär som annars skulle uppträtt mycket mer.

 

Det enda som Bosse ibland kan tycka vara besvärligt i sin yrkesroll är om de är stilla mycket långa stunder utomhus så kan det vara så att han fryser väldigt lätt, för han har ju ingen päls att värma sig med! Då får han hoppa in under Matildas jacka och värma sig en stund så länge! Ibland har Matilda med sig särskilda värmedynor till honom om hon misstänker att det kan behövas. När de jobbade i skolan så var barnen alltid mycket måna om att Bosse alltid hade sin värmedyna så han inte frös och då lärde sig mer om empati, om att ta hand om någon annan och ta ansvar för dennes välmående.

 

Ofta är det så att Vårdhundsföraren själv kontaktar olika verksamheter och jobbställen och frågar om det finns intresse och möjlighet att jobba med Vårdhund just där. Det kan också vara så att man hört talas om Matilda och hennes olika projekt och då har man sökt kontakt och frågat om det finns möjlighet att få in även deras verksamhet någon dag i veckans arbetsschema. För just Bosses del är det snart dags för en pensionsavgång, eftersom att åldern börjar ta ut sin rätt. Då kan man tillsammans istället diskutera vad det skulle kunna röra sig om för nya, spännande arbetsuppgifter för Bosses fyrbenta kolleger!

 

Bosse och hans arbetskompisar har olika saker som de är olika bra på och därför kan deras arbetsuppgifter och scheman se ganska olika ut. Bosse är mycket nyfiken och väldigt intresserad och alltid lyhörd för olika sätt att kunna tjäna in en godbit på. I början av sin utbildning tyckte inte Bosse det var så kul det där med att sitta i knät och gosa, men när han insåg att han fick godbitar av det också så blev det genast desto roligare!

 

Alla hundarna här har ju genomgått Svenska Kennelklubbens mentalitetstest innan de påbörjat sin utbildning. Det görs för att kolla så att de står pall för alla möjliga konstigheter, såsom plötsliga höga ljud och konstiga figurer som hux flux kanske dyker upp och kan verka mycket läskiga för många hundar. Såklart kollar man också att det verkar som om hundarna tycker att det verkar roligt att jobba med detta. Hundarna får gott självförtroende när de märker hur mycket Matilda verkligen tror på att allt de kan göra tillsammans. Det är ju viktigt för att lyckas bra med arbetsinsatsen!

 

Matildas arbetsuppgifter på Lönngården är just de olika uppdragen tillsammans med hundarna, det tar all hennes tid. För precis som andra hundar blir de ledsna och nedstämda om de blir lämnade ensamma för länge och då fungerar de ju inte i arbetet sedan. Alla hennes hundar har faktiskt sitt eget löneavtal och sin egen jobbförsäkring, precis som alla anställda och den trygghet det innebär. Fast allt detta tänker inte Bosse och hans kompisar så mycket på, bara matte köper massa tuggben och hundgodis för lönen så gör de alltid sitt bästa!

 

Det har i Malmö kommun funnits en idé om att utveckla en så kallad ”Malmö-modell” och då var tanken om att alla de arbetande hundarna i Malmö skulle vara utbildade på samma sätt inom själva gruppen som arbetar just med hundar. Man skulle då byggt upp ett centrum för medarbetare med just denna kompetens och som sysslade enbart med detta. I skrivandets stund står projektet lite still, för Malmö kommun har just nu inte pengar till projektet.

 

 

Skicka gärna era hälsningar till följande e-postadress:

 

admin@malmodjurskyddsforening.nu

 

Hälsningar